12 februari 1864

Den 12 februari 1864 §5

Enligt häradsrättens beslut den 26 januari härovan i domboken antecknat under §1fortsätts nu rannsakningen angående häktad för mord m.m. Tilltalade Olaus Svensson från Möcklö, vilken för rätten inställdes i närvaro av åklagare länsman Bolling såsom åklagare och avlidna Ingrid Maria Pettersdotters moder Cecilia Larsdotter i Rödeby socken målsägande men målsägande Anna Maria Jonasdotter lät sig icke avhöras. Olaus Svenssons föräldrar funnes icke heller tillstädes varemot hans syster Ingrid Catharina Svensdotter på kallelese av åklagare hade sig infunnit för att i målet höras.

Olaus Svensson fortfor att förneka all kännedom om mordet å Ingrid Maria Pettersdotter men medgav nu att han den 13 maj sistlidet år sparkat Anna Maria Jonasdotter på låret då han träffade henne vid vägen i närheten av Måns Anderssons lada samt uppgav anledningen härtill hava varit att hon utspridit rykte om att Olaus Svensson stulit potater från sin fader. Dock påstod han att Anna Maria Jonasdotter icke vid tillfället fallit omkull och att hon ej heller av sparkningen tagit ringaste skada utan att ifall hon efteråt haft ont i sidan sådant härlet sig därav att då hon strax efter det Olaus Svensson gått ifrån henne stannat vid Måns Andersson grind, denna blåste upp så att hon därav slåt i sidan.

Ingrid Catharina Svensdotter som härefter hördes förklarade sig icke kunna lämna ringaste upplysning om mordet å Ingrid Maria Pettersdotter samt uppgav på frågor att hon morgonen den 17 augusti träffade Ingrid Maria Pettersdotter i hennes bostad därvid hon omtalade att hon längre fram på dagen ämnade sig till Lyckeby. Ingrid Katarina Svensdotter bad henne då gå in till Ingrid Katarinas föräldrar när hon gick där förbi för att mottaga några kommisioner, men innan hon kom gick Ingrid Katarina Svensdotter ut i gärdet till Olaus Svensson för att se efter hästarna medan han gick hem för att spisa middag. När Ingrid Katarina omkring kl 2-3 på eftermiddagen kom hem hörde hon av sin moder att Ingrid Maria Pettersdotter en stund förut varit där och att modern skickat med 12 skilling och 1/2 tjog ägg som hon skulle sälja och för pengarna köpa såpa och socker. Slutligen förklarade Ingrid Katarina Svensdotter att så vitt hon kunde minnas brodern Olaus Svensson varit sig alldeles lik efter Ingrid Maria Pettersdotters försvinnande och icke därefter varit besynnerlig eller orolig till sinnes.

I anledning av vad Olaus Svensson vid sista rannsakningstillfället  uppgivit hade åklagaren för att ånyo höras inkallat förut avhörda vittnena torparhustru Christina Svensdotter och hennes son Lars Svensson i Möcklö, ävensom torparedottern Ingrid Maria Olofsdotter, vilken den 3 december sistlidet år varit hörd angående åtalade mordet. Dessa funnes nu alla tillstädes och sedan de tvenne förstnämnda blivit om vikten av deras förutgågna ed erinrades, hördes de var för sig och vitsordade sina förut avgivna berättelser med förklarande i anledning av nu framställda frågor.

1) Christina Svensdotter: att vittnet aldrig för Olaus Svensson omtalat något yttrande av vittnets son om att dennes skulle slå ihjäl Ingrid Maria Pettersson därför hellre vittnet aldrig hört sin son hava sådana utlåtelser varemot det vore ganska möjligt att vittnet samtalades och Olaus Svensson yttrade att Ingrid Maria Pettersdotter möjligen gått hem till sin moder i Rödeby vilket innan liket hittades var allmänna tron i orten. Uppläst och vidkänt.

Tilläggande vittnet slutligen att Olaus Svensson vid ett besök hos vittnet under den tid Ingrid Maria Pettersdotter var bort yttrat till vittnet då talet föll på henne att vittnet undrade var hon fanns att de som legat tillsammans med honom i ladan kunde vittna att han ej varit borta den natten hon försvann.

Detta yttrande vitsordade Olaus Svensson men förklarade att han fällt det I anledning att vittnets uttalade förmodan att några kunde hafva slagit ihjäl Ingrid Maria Pettersdotter.

2) Lars Svensson: Att han aldrig yttrat någon hotelse mot Ingrid Maria Pettersdotter och aldrig sagt att han skulle ta livet av henne för att hon födde barn samt att han icke hade något att tillägga till sin tidigare vittnesberättelse.

3) Ingrid Maria Olofsdotter: att Olaus Svensson vid ett tillfälle då Ingrid Maria Olofsdotter yttrade en förmodan att Ingrid Maria Pettersdotter kunde komma tillbaka sade att sådant ej vore sannolikt och att han hört sägas att man ämnade skicka ut folk att leta efter henne i Säby mark men att de ej skulle få honom att vara med derom och att han ej trodde att de skulle finna henne där; varjämte han vid ett annat tillfälle yttrade en förmodan att hon skulle hava seglat bort med något fartyg, helst hon narrat till sig pengar på flera ställen. Slutligen förklarade Ingrid Maria Olofsdotter bestämt på därom framställd fråga att Olaus Svensson varken kort före eller efter det Ingrid Maria Pettersdotter kom bort brukade gå till henne om kvällarna, ehuru det en eller annan gång kunde hava hänt att han mötte henne i skymningen och talade några ord med henne. Uppläst och vidkänt.

Åklagaren anhöll härefter om vittnesförhör med lumpsamlaren Gustaf Nilsson i Mölletorp som utan jäv avlade ed, varefter han för mened varnad berättade att då vittnet vid ett tillfälle kort före jul 1862 träffat Olaus Svensson i Möcklö dit vittnet gått för att köpa lump, Olaus Svensson frågade om vittnet varit inne hos båtsman Fils och om Ingrid Maria Pettersdotter som bodde där köpt kaffe av vittnet. Då vittnet härpå genmälde att Ingrid Maria Pettersdotter ej hde något att köpa för och frågade om Olaus Svensson ej ville skänka henne kaffe för en tolvskilling svarade han med en ed att han ej brydde sig om det men att han skulle passa på henne vid något tillfälle och ge henne så att göken ej sket på henne och då vittnet härpå genmälde att i sådant fall kunde finnas hus hos honom svarade han att det gav han fan samt att det för övrigt inte angick vittnet. Uppläst och vidkänt.

Åklgaren förklarade sig icke hava tillgång på vidare bevisning men hemställde om icke Olaus Svensson borde infällas i mörk cell ? att sålunda förmås bekänna mordet vilket han efter all sannolikhet begått. Hertill fann häradsrätten ej skäl att kunna bifalla men förständigade att på det herr provincialläkaren doktor Hellman måtte komma i tillfälle att afgiva fullständigt yttrande i målet rannsakningshandlingarna skulle genom domhavandets försorg till honom översändas och skulle målet åter förekomma sedan sådant yttrande kommit.

31 mars 1864 – Domen

31 mars 1864 §27

Sedan domhavanden i enlighet med häradsrättens beslut den 12 sistlidne februari härfram i Domboken under §? Till provinsialläkaren Hr Doktor Hellman öfverlämnat rannsakningshandlingarna rörande häktade för mord m.m. tilltalade bondsonen Olaus Svensson från Möcklö hade bemälda Hr provincialläkaren under den 7 sisl. Mars till domhavanden inkommet ett så lydande utlåtande.

Efter delfående att ___ Litt C

§27 Litt C

Efter delfåendet av här bifogade rannsakningshandlingar har jag desamma noggrant genomläst och därvid ej funnit det ringaste som kan upplysa varken med vad tillhögge Ingrid Maria Pettersdotter blivit mördad eller om flera personer vid mordet varit behjälplige vadan jag med åberopande av förut givit yttrande af den 4 september 1863 nu få avgiva slutlig

Attest

Att pigan Ingrid Maria Pettersdotter så vidt synas kan blivit träffad i huvudet av ett eller troligen flera slag å vänstra ögat och i ansiktet så att ögats omkringliggande ben ävensom näsbenet och käkbenet i samma sida blivit krossade av vilka slag hon ljutit döden samt att hennes kropp därefter blivit kastad i sjön med en säck dragen över huvud, armar och händer, ombunden med en kvarnsten, det varder härmed på förut avlagd tjänsteed och så sant mig gud hjelpe till liv och själ attesterat af Carlskrona den 5 mars 1864

A.F. Hellman

I anledning härav har denna dag blivit bestämt för rannsakningens fortsättande samt åklagare Kronolänsman Bolling erhålligt förständigande att därom underrätta vederbörande målsäganden och då målet nu företogs nisstar sig åklagaren personligen varjämte häktade Olaus Svensson från cellen upphämtades.

Såsom målsägande har tillstädeskommit aflidna Ingrid Maria Pettersdotters moder Cecilia Larsdotter från Rödeby.

Sedan provinsialläkaren doktor Hellman ovanintagne utlåtande blivit uppläst anhöll åklagaren om vittnesförhör med pigan Gertrud Nilsdotter och drängen Sven Olsson i Möcklö vilka funnes tillstädes.

Mot Sven Olsson anförde Olaus Svensson såsom jäv att Sven Olsson skulle vara oäkta son till Ingrid Maria Pettersdotters morbroder Ola Larsson, men då åklagaren ej ville medgiva detta ogillades jävsamärkningen såsom obetydlig varefter Sven Olsson jämte Gertrud Nilsdotter mot vilken jäv ej förekom fick avlägga ed. Sedan vittnena blivit för mened varnade hördes de särskilda och vittnade sålunda:

1) Sven Olsson: vittnet kunde ej lämna annan uppgift i målet än att vid ett tillfälle omkring ett år innan Ingrid Maria Pettesdotter kommit bort vittnet tillika med tilltalade Olaus Svensson och en båtsman vid namn Hejdeman sent en afton gått hem till Ingrid Maria Pettersdotter hos vilken hennes moder då befann sig och att sedan Hejdeman underrättat Ingrid Maria Pettersdotter att Olaus Svensson voro utanför stugan hon gått ut i förstugan varest vittnet hörde att de grälade häftigt och att Olaus Svensson beskyllde Ingrid Maria Pettersdotter att hålla sig till andra karlar samt påstod att icke han var fader till alla hennes barn. Under ordväxlingen härom ropade Ingrid Maria Pettersdotter och Olaus Svensson sparkade henne.

Om morgonen samma dag Ingrid Maria Pettersdotters lik påträffades men innan detta ännu var känt samtalade vittnet med Olaus Svensson och undrade därvid var Ingrid Maria Pettersdotter kunde hava tagit vägen. Olaus Svensson yttrade då att han hört det man misstänkte honom och Petter Magnus Olsson att hava tagit henne av daga men tillade att det fordrades vittnen och bevis om dylikt var om sådana funnes så ”stod han där”. Uppläst och vidkänt.

2) Gertrud Nilsdotter: Vittnet sade sig icke kunna lämna någon upplysning i saken och sedan åklagaren upplyst att Ingrid Maria Pettersdotters syster hos åklagaren uppgivit att vittnet skulle berättat att vittnet en dag kort efter det Ingrid Maria Pettersdotter kom bort mött Olaus Svensson ute i Säby Mark varvid han skulle varit mycket orolig till sinnes och på vittnets fråga vad som bekymrade honom svarat att han icke hade någon ro sedan Ingrid Maria Pettersdotter kommit bort och att det icke vore värt att man sökte henne i Säby mark emedan hon låge på sjöbotten. Förklarade vittnet att vittnet aldrig hört Olaus Svensson yttra sådana ord och att vittnet ej heller berättat något dylikt samtal för någon annan. Uppläst och vidkänt.

Härefter överlämnade åklagaren målet till prövning i nu befintligt skick därest ej häradsrätten skulle finna skäl att innan utslag afsades söka brinda Olaus Svensson till bekännande genom förordande om hans insättande i mörk cell.

Utslag.

Då laga bevisning icke förekommit därom att Olaus Svensson burit våldsam hand mot sina föräldrar varde han från åtalet i denna del frikänd. Och ehuru anledning icke saknas till antagandet därav att han förövat eller åtminstone varit delaktig uti de å Ingrid Maria Pettersdotter i augusti sistlidet år förövade mord finner häradsrätten den härom förebragda bevisningen icke vara så fullständig att Olaus Svensson kan på grund därav mot sitt nekande till mordet förklaras säker; i följd varav häradsrätten måste honom från åtalet jämväl i denna del på det sätt frikänna att han ej åt saken fällas.

Däremot och som Olaus Svensson genom eget uttalande och vittnens intyg av förövaren att onsdagen den 13 maj sistlidet år på vägen utanför Måns Anderssons bostad i Möcklö hava överfallit och sparkat hustrun Anna Maria Jonasdotter så att hon som befann sig i långt framskridet havandetillstånd av  misshandlingen några dagar varit sjuk och oförmögen att sitt hus förestå prövar häradsrätten likmätigt §13 Kungliga förordningen den 29 januari 1861 rättvist döma Olaus Svensson att för detta våld vartill Anna Maria Jonasdotter icke genom sitt uppförande bevisligen givit anledning hållas till straffarbete i 2 månader.

Vid denna utgång av målet kan kostnaden för medikolegala besiktningar och obduktionen av Ingrid Maria Pettersdotters döda kropp icke drabba Olaus Svensson utan måste av allmänna medel utgå med det belopp som i vederbörlig ordning kan vara bestämt, likasom de angående åttalade mordet hörda vittnen som ersättning begärt äga av allmänna medel för inställelse åtnjuta ersättning, beräknas till sljuts efter en häst fram och åter samt 50 öre i traktamente för varje i vittnesärendet tillsatt dag nämligen Karin Månsdotter i Vinberga samt Sven Mårtensson, Olof Fil, Ingrid Helena Olofsdotter, Anders Andersson, Elina Olofsdotter, Sven Olsson och Gertrud Nilsdotter alla i Möcklö för 1 3/4 mil, Frans Mattsson i Binga, Nils Peter Nilsson i Ramdala, Åke Andersson och hans son August Åkesson i Torstäva, Jon Håkansson i Gängletorp, Petter Magnus Olsson på Senoren samt Christina Svensdotter, Lars Svensson, Ingrid Maria Olofsdotter i Möcklö för 1 1/2 mil och Gustav Nilsson i Mölletorp för 1 mil, hvarmed Olaus Svensson förpliktigar att med enehanda ersättning gottgöra de angående våldet mot Anna Maria Jonasdotter hörda vittnen nämligen Sven Larsson och hans hustru Ingrid Sofia Johansdotter, Carl Olof Pettersson och Elin Pettersdotter alla i Möcklö, vilka samtliga hava 1 1/2 mil till rannsakningsstället.

Likmätigt 5 kap 5§ R B var där detta utslag underställda kunglig majts av rikets hovrätts även Skånes och Blekinge prövning där Olaus Svensson skall i Länshäktet avbida

År och dagar som ofvan

På Häradsrättens vägnar

Trohetsförklaringen

En liten goding bland 1600-talskällorna är Trohetsförklaringen till den svenska kungen, som bönderna tvingades att skriva under 1677.

Det svenska riksrådet Johan Gyllenstierna gav sig ut på en straffexpedition genom Blekinge och norra Skåne i februari 1677. Befolkningen skulle tvingas att svära trohetsed mot den svenske kungen. Om inte de vuxna männen skrev under trohetsförsäkran, skulle var tionde sockenbo hängas.

(Källa Blekinge Museum – Blekingebor)

Ska man tro den fanns det bara fyra vuxna män på Möcklö 1677:

Harald Pedersen

Laurs Andersson

Nils Andersson

Nils Nilsson

Skånska generalguvernementskansliet (K, L, M, N) DIIIma:4 (1677) Bild 45 / sid 12 (AID: v102898.b45.s12, NAD: SE/LLA/10879)

Husförhörslängder och församlingböcker

Grundstenen till all släkt- och hembygdsforskning hittar du i kyrkans folkbokföring och de så kallade husförhörslängderna.

Tidigt under min forskning skrev jag av alla husförhörslängderna från AI:6 när torparna startade, så att studiecirkeldeltagarna hade något enkelt att titta i utan att kunna läsa gammal handstil. Avskriften kan innehålla fel som jag känner till idag att jag gjort eller att prästen själv skrivit fel, men jag tänker att någon kanske ändå har nytta av avskriften, varför jag delar de jag har som pdfer.

AI:6 1823-1827
AI:7-13
AI:15-21
AI:23-27

Husförhörslängder och församlingsböcker

Ramdala församling: NAD: SE/LLA/13303 Startsida för Möcklö:

Ramdala (K) AI:1 (1802-1807) Bild 111 / sid 107 (AID: v96529.b111.s107) – avskrift här

Ramdala (K) AI:2 (1808-1812) Bild 115 / sid 112 (AID: v96530.b115.s112)

Ramdala (K) AI:3 (1813-1816) Bild 100 / sid 95 (AID: v96531.b100.s95)

Ramdala (K) AI:4 (1816-1820) Bild 178 / sid 172 (AID: v96532.b178.s172) skadad, ej komplett för Möcklö

Ramdala (K) AI:5 (1821-1823) Bild 157 / sid 238 (AID: v96533.b157.s238)

Ramdala (K) AI:6 (1823-1827) Bild 247 / sid 267 (AID: v96534.b247.s267)

Ramdala (K) AI:7 (1828-1836) Bild 500 / sid 503 (AID: v96535.b500.s503)

Ramdala (K) AI:9 (1836-1840) Bild 181 / sid 174 (AID: v96537.b181.s174)

Ramdala (K) AI:11 (1841-1845) Bild 174 / sid 459 (AID: v96539.b174.s459)

Ramdala (K) AI:13 (1846-1851) Bild 194 / sid 502 (AID: v96541.b194.s502)

Ramdala (K) AI:15 (1852-1855) Bild 95 / sid 245 (AID: v96543.b95.s245)

Ramdala (K) AI:17 (1856-1860) Bild 163 / sid 517 (AID: v96545.b163.s517)

Ramdala (K) AI:19 (1861-1865) Bild 166 / sid 559 (AID: v96547.b166.s559)

Ramdala (K) AI:21 (1866-1870) Bild 120 / sid 357 (AID: v96549.b120.s357)

Ramdala (K) AI:23 (1871-1875) Bild 147 / sid 455 (AID: v96551.b147.s455)

Ramdala (K) AI:25 (1876-1883) Bild 152 / sid 482 (AID: v96553.b152.s482)

Ramdala (K) AI:27 (1884-1894) Bild 1570 / sid 512 (AID: v96555a.b1570.s512)

Ramdala (K) AIIa:2 (1895-1910) Bild 1680 / sid 512 (AID: v249593.b1680.s512)

Ramdala (K) AIIa:4 (1910-1924) Bild 1940 / sid 532 (AID: v249595.b1940.s532)

Ramdala (K) AIIa:6 (1924-1938) Bild 2030 / sid 548 (AID: v249597.b2030.s548)

 

Möcklö i Ramdala AI:1

(s107/120g)

97

Sven Månsson 1754 51 år

H Elin Gunnesdr 1759 46

son Mårten 1786 20

son Anders 1788 17

son Gumme 1791 14

98

Lars Olsson 1761 44

h Karin Jönsdr 1774 31

dot Sissa 1796 9

son Anders 1800 5

Olof 1805 0

Pigan Elin Larsdr 1780  str

dreng Nils Larsson 1785 str

” Jonas Samelsson 1784 21 str

” Peder Andersson 1783 str

Gm Lars Olsson 65 (inhyse?)

Pigan Brita Nilsdr 1756 str

” Karin Håkansdr 1779 (anteckning jag inte kan tyda)

——————–(s108/121g)

99

Mårten Månsson 1763 42

h Kerstin Nilsdr 1766 39 str

dot Elin 1784 21

son Sven 1786 19

Anders 1790 15

Jonas 1794 11

Nils 1799 6

pigan Karin Magnusdr 1782 str

G:m Måns Nilsson 1726? Död 1803 str

Enk h Elin Mårtensdr 1726 79

Olof Svensson 1750 55

h Kerstin Olofsdr 1765 40

son Sven 1783 22

dot Karin 1786 19

” Sissa 1788 17

” Anna 1791 14

——————(s109/122g)

100

Anders Pehrsson 1778 27

h Kerstin Månsdr 1776 29

son Peter 1800 5

dot Ingrid 1802 str

son Måns 1806

G:h Karin Salomonsdr 1744 61

son Salomon Månsson 1788 död 8/5 03 str

dreng Jonas Samelsson 1784 str

” Salomon Månsson 1788 17

101

Måns Jönsson

H Kerstin Gummesdr

son Peter 1790

dot Elin 1798

till Netraby 1803

G:m: Lars Jönsson 1760 45

h Elsa NIlsdr 1768 37

dot Bengta 1792 14 str

son Anders 1794 11

dot Ingeborg 1797 8

Gertrud 1800 5

Son Jon 1803 2

Nils 1805 0

———————–s110/123g)

102

Olof Trulsson 1749 56

h Bodil Andersdr 1754 51

dot Karin 1779 gift? till Netraby 1804 str

son Sven 1783 22

dot Anna 1789 17

son Anders 1794 11

dot Inger 1792 13

Sissa 1798 7

103

Lars Svensson 1754 51

h Inger Olofsdr 1771 34

dot Anneka 1792 13

son Sven 1794 11

dot Inger 1797 8

son Mårten 1802 3

dott Marta 1806

dreng Peter Andersson 1787

pigan Elin Nilsdr 1781 str

pigan Elin Nilsdr 1781 str

dreng Jonas Jonsson 1788 14 str

pigan Catharina Carlsdr 1785 algutsbo 1805 str

dreng Jonas Samelsson 1784

G:m Sven Larsson 1715 död 1802 str

—————————-s.111/124g)

104

Enk Kerstin Månsdr 1756 46

son Anders 1782 23

dot Karin 1787 18

Sissa 1790 15

Jon Svensson 1745 död 1805 str

Enk h Karin Månsdr 1752 53

son Jacob 1784 21

dot Karin 1787 18 str

Bodil 1790 15

Gertrud 1779 26

son Sven 1793 12

Sissa 1771 gift 1805 till ?-måla

105

Anders Nilsson 1754 51

h Elin Olofsdr 1775 30

son Nils 1797 8

dot Inger 1802 3

Elin 1804 1

dreng Anders Andersson 1786 19

——————————s.112 Möklö Egor

Bm Jan Bergstrand 1759 46

h Elin Jönsdr 1776 29

dot Kerstin 1794 str

son Sven 1802 3

dot Sissa 1802 3 tvilling

son Daniel 1806

Bm Jonas Mökelman 1767 38

h Anna Månsdr 1766 39

son Sven 1793 12

dot Sissa 1797 8

son Anders 1800 5

Måns 1806

dot Ingrid 1803 str

Bm Sven Bram 1769 36

h Bodil Olofsdr 1772 33

dot Inger 1800 5

son Sven 1803 2

son Olof 1806

Bm Anders Forsman 1769 36

h Elin Svensdr 1759 46

dot Marja 1798 7

son Olof 1802 3

Bm Nils Törnberg 1763 42

h Bengta Nilsdr 1776 29

dot Inger 1799 6

son Mattis 1802 3

Olof 1805 0

Bm Anders Berg 1781 24

hust Malena Johansdr 1782 23

dott Marja 1804 1

Bm Sven Nyckel 1767 38

h Marja Gummesdr 1774 31

dot Kerstin 1793 12

son Sven 1795 9

Mattis 1800 5

Gumme 1803 2

dot Ingrid 1805 0

Bm Mattis Struts 1769 str

Enk H Bodil Nilsdr 1774 str

Son Nils 1796 str

Måns 1799 str

Johan 1802 str

till Rödeby 1804

——————–s.113

afsk Bm Pål Struts 1740 65 str

Enk h Elin Olofsdr 1737 68

afsk Bm Anders Ryttare 1775 30

Inh Enk Marja Andersdr 1764 41

Son Anders 1788 str

dot Sissa 1795 10

Kerstin 1799 6

Enk Kerstin Pehrsdr 1748 str

Dot Elin 1789 str

Enk Kerstin /Inger Jostdr 1754 51 str

Enk Ingrid Nilsdr 1749  död 1803 str

Pigan Inger Olofsdr 1771 str

Pigan Bodil Olofsdr 1776 str

Pigan Lisbet Jönsdr 1773 32

son Anders 1798 7

Båtsman Jon Struts 1780 25

h Bodil Pålsdr 1783 22

dot Marja 1807

Nu ska det bli gårdsbok!

Jag har väntat och längtat efter att får fortsätta med gårdarna på Möcklö. Och nu inför 2020 fattade jag beslutet att sluta skoja om 2027 nångång och liknande. Utan jag bromsade alla eventuella nya uppdrag i företaget, som nu vilar, och jag ska ägna all min lilla fritid åt att göra färdigt gårdsboken, en ny upplaga av torpboken och redigera klart romanen om mordet på inhysepigan Mia på Möcklö som jag skrev klart i höstas.

Den som väntar på något gott!

Riktigt tidiga (danska) källor

Uppdaterad 2019-12-13: Råkade få syn på detta inlägg och flera av dessa böcker finns online på danska riksarkivets hemsida.

https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/other/index-creator/156/1849198/20167158

Jag såg en notering på SVAR i Kallinges hemsida som jag kopierar in här. Jag försöker få klarhet i vad detta är för DVD-skivor och om de kommer mer publikt och lättillgängligt (aka online) så småningom. Annars blir det väl till att ta en tripp till Kallinge i höst kanske?

Uppgifter om Blekinge från 1580-talet och 1600-talet

Nu har du möjlighet att via DVD-skivor titta på gamla rullfilmer som gäller för bl a de gamla Jordeböckerna för Blekinge.

På denna tiden var Blekinge uppdelad i två län, Sölvesborgs län och Lyckå län, som ändrades till Kristianopels län 1601. Så respektive län har material från sina trakter. Men man vet aldrig, man kan hitta något i det andra länet också…

Som en liten övrig information, för när Blekinge blev svenskt, fick vi tillhöra Kristianstads län mellan 1658-1680, därefter blev det några år som vi fick tillhöra Kalmar län, 1680-1683.

Fr o m år 1683 har Blekinge varit ett eget län, så nästa år 2013, firar vi 330 års jubileum!

Du har nu tillgång till följande material för respektive län:
Kristianopels län (Lyckå län t o m 1601)
Räkenskaper 1592-1658
Jordeböcker 1592-1612, 1628-1652
Extra skattemantal 1592-1657
Kvittenser 1592-1651

Sölvesborgs län
Räkenskaper 1592-1658
Jordeböcker 1583, 1592-1651
Extra skattemantal 1592-1644, 1646-1658
Kvittenser 1592-1658

Procentaren i Säby

Minnesanteckning om en händelse som påverkade halva socknen 1845. F.d. riksdagsmannen Lars Pettersson i Säby.

Citatet kommer från Eva M Kangemans mail efter att jag tipsat henne om bouppteckningen.

Tackar än en gång för tipset om den här ”procentarens” bouppteckning! Många tyckte nog att han fick vad han förtjänade: han blev nämligen ”stucken med knif” den17 juli och dog den 26. Det var väl någon desperat gäldenär som han hotade att ruinera som tog till kniven. Mina gubbar i Västernäs fick ju gå från gård och grund, men ingen av dem hamnade i finkan i alla fall.

Det visade sig att jag hade yngsta dottern inlagd. Hon gifte sig tydligen med någon gubbe i Kristianopel som var jätteavlägset släkt med min farmor.

Undrar om någon har skrivit om det här mordet?

Intressant att boet efterlämnade ca 1200 l brännvin (400 kannor). Det lär ha varit hans metod: att supa bönderna fulla, lura dom att köpa mer och mer brännvin, sätta sig i skuld, inteckna bort sin gård – undra på att han var hatad!

Östra häradsrätt FIIa:39 (1844-1845) Bild 3170 (adiconAID: v157435.b3170 (Öppna i AD), NAD: SE/LLA/10081)

Gamla kartor av Möckelön

Fick dessa med mail idag och passar på att lägga ut dom här också. Förra veckan var jag och besökte nya Blekingearkivet i Bräkne-Hoby dit SVAR-projektet i Kallinge bl.a. flyttat. Två intressanta föredrag hölls. Ett om den s.k. försvenskningen av Blekinge och hur det egentligen var med den saken i källorna. Det andra föredraget visade gamla kartor från Blekinge under dansktiden och sedan det blivit svenskt.

Möcklö har ju någon gång i historien varit en ö, vilket 2 av dessa kartor gärna vill visa. Det är dock inte särskilt troligt att det var ö så här pass sent. Vi gissar att de tidiga kartritarna höftat lite och inte hade så stor koll. Betänk att de inte hade flyg o.d. för att få till sina kartor, så det är ändå ganska imponerande att få till så pass detaljerade kartor! På Geddas karta underst börjar vi känna igen oss! Han har satt ut antalet mantalsförda gårdar på respektive ställe också.

Alla kartorna finns tillgängliga digitalt online att kika närmre på, men det brukar behövas DjVu-pluginen. Jag ska leta upp länkarna och komplettera med dessa under dagen.

Mejers
Mejers

 

Gottfried Hoffmann 1650-tal
Gottfried Hoffmann 1650-tal

 

Petter Gedda 1684
Petter Gedda 1684

Min bok om torpen på Möcklö finns här!

torpbokpre

Nu är den äntligen klar!

I samband med Jämjödagen den 30 maj 2015 släpptes boken om Möcklös torp och torpare.

Boken är 191 sidor mjukband i formatet 27 x 20,9 cm (en ”knubbig A4”) och har många färgbilder, kartor, foton på hus och folk och detaljerad information om familjerna som befolkat våra 33 torp och lägenheter + en del extrafamiljer av betydelse för torparhistorien.

Köp din bok hus Bokus – fri frakt eftersom den kostar mer än 99 kr!

Återförsäljare

Vill du bli återförsäljare av boken? Kontakta mig på sara@slaktforskning.info för beställning.

Boken trycks med print-on-demand och jag kommer endast att ha ett mindre lager hemma, då jag får hem nya böcker på cirka en vecka från beställning.

kartorfoto

I samarbete med

Östra Blekinge Hembygdsförening