Den 4 januari 1864 §2
Länsman Bollings ansvarstalan mot häktade Olaus Svensson på Möcklö för mord och våld mot föräldrarna
Olaus Svensson hvilken nu såsom förut bedyrade att han voro oskyldig till Ingrid Maria Pettersdotters död, uppgifvande han på fråga om han ej hade anledning misstänka någon annan att hafva afdagatagit henne att han om måndagsaftonen den 17 augusti då han i solnedgången red hem med hästarna från gärdet såg ett par obekanta karlar ligga bland buskarna nära körvägen i Anders Svenssons i Säby Mark som gränsade intill Olaus Svenssons faders gärde af ? Karlar den ena med handen hotad Olaus Svensson då han red förbi.
Varken Olaus Svenssons föräldrar eller Ingrid Maria Pettersdotters funnes nu tillstädes men den senares bror drängen Carl Olof Pettersson från Rödeby anmälde sig såsom målsägande å föräldrarnas vägnar, dock kunde han ej lämna annan upplysning i målet än att såsom hans föräldrar redan uppgifvit Ingrid Maria Pettersdotter då hon för ett par år sedan stämde Olaus Svensson om utlemnande af fosterlön, var så rädd att Olaus därför skulle hämnas på henne att hon ej vågade vara hemma i Möcklö utan uppehöll sig en längre tid hos sina föräldrar i Rödeby.
Åklagaren anhöll härefter om vittnesförhör med pigan Maria Nilsdotter i Torp, hemmansägare Åke Andersson i Torstäva och hans son August Åkesson som av fadern anmäldes vara sjuk.
Då jäv mot dr närvarande vittnena ej förekom blef eder dem aftagen hvarefter de för mened varnades, hördes särskilt och vittnade sålunda:
1) Maria Nilsdotter: Vittnet som tjänat hos Måns Andersson i Möcklö till flyttningstiden 1862 hörde under den tiden vittnet tjänade i Möcklö Olaus Svensson yttra öfver att Ingrid Maria Pettersdotter beskyllde honom att vara fader till hennes barn, hvarvid han utlät sig att om hon inte aktade sig skulle han slå benen av henne. Han yttrade tillika att hon fått vhad hon sprungit efter men att han aldrig toge henne till äkta. Ingrid Maria Pettersdotter tycktes ? Å sin sida vara mycket uppretad mot Olaus Svensson mot hvilken hon utfor i oqvädesord när hon talade om honom, kallade honom ”bytjur” med mera dylikt. När Ingrid Maria Pettersdotter försvann från Möcklö vistades vittnet på Senoren och kunde ej lämna någon vidare upplysning i saken. Uppläst och vidkänt.
Olaus Svensson nekade att han någonsin haft någon hotande utlåtande mot Ingrid Maria Pettersdotter.
2) Åke Andersson: vittnet som upplyste sig hafva vittnat i målet den 5 november sistlidet år vitsordade till alla delar sin då uppgivna berättelse, som ur protokollet upplästes och förklarade sedan vittnen påsett den äska som vid sista rannsakningstillfället blivit av Olaus Svenssons moder företedd att han ej kunde med säkerhet säga om den äska vittnet sett Ingrid Maria Pettersdotter innehafva varit densamma som den ifrågavarande, dock var den förra av samma storlek som denna och liksom denna temligen skaven. Varmot vittnet ville påminna sig att den förra varit blå till färgen och icke såsom den här företedda grön, tilläggande vittnet dessutom förut hörda vittnet Petter Magnus Olsson under ett samtal med vittnet i sistlidna december månad yttrat att innan saken blefve slut Olaus Svensson nog blefve fast för mordet, hvilket äfven voro rätt då säkerligen ingen annan föröfvat det” uppläst och vidkänt
3) Ingrid Maria Andersdotter: tidigt på eftermiddagen den 17 augusti, vittnet kunde ej närmare bestämma tiden än att det var efter klockan 1, kom Ingrid Maria Pettersdotter in till vittnet och sade sig vara på väg till Lyckeby samt frågade vittnet vad äggen gällde där emedan hon fått uppdrag af någon i Möcklö, som hon dock ej namngaf, att sälja sådana. Om hon härvid hade någon äska med sig gav vittnet ej akt på. Hon sade sig även vilja köpa såpa av vittnet, som hade sådan till försäljning, när hon kom tillbaka från Lyckeby, ehuru vittnet var hemma hela kvällen och natten afhördes hon ej vidare. Någon ytterligare upplysning kunde vittnet ej lämna i målet. Uppläst och vidkänt.
Åklagaren anhöll om uppskov för August Åkessons hörande och flera vittnens tillkallande. Med bifall härtill utställde häradsrätten målet till den 26 i denna månad då August Åkesson vid vite av 5 rd hade att på kallelse af åklagaren sig inställa och då åklagaren borde vara försedd med ytterligare bevisning varpå han hade tillgång. Se §1