Särskild dombok hållen under lagtima vintertinget med Östra härad å Cellfängelset i Carlscrona följande dagen år 1864 – den 26 januari
Nämnd: Mattis Svensson i Strömsberg, Sven Mårtensson i Långemåla, Carl Pettersson i Lillö, Peter Jonasson i Kråkerum, Anders Månsson i Gullholma, Måns Svensson i Infansträte?, Åke Pettersson i Duverum, Petter Jonsson i Duverum
§1
I enlighet med häradsrättens urtima tinget den 4 januari i denna månad då förda protokoll ? Under §2 företogs nu åter uppskjutna målet innefattande Länsman Bollings ansvarstalan mot häktade Olaus Svensson från Möcklö för mord och våld mot föräldrar dervid Olaus Svensson för rätten inställdes i närvarp av allmänna åklagaren länsman Bolling, hvarjmente Olaus Svenssons moder Sissa Olofsdotter fanns tillstädes.
Åklagaren tilltalade nu svarande jemväl för det han efterhvad torparehustru Anna Maria Jonasdotter angifvit skulle hafva onsdagen den 13 maj sistlidet år öfverfallit henne på utfartsvägen till Möcklö samt sparkat och slagit henne.
Anna Maria Jonasdotter som fanns personligen närvarande vitsordade att hon till åtal angivit våldet och uppgav att hennes man den 13 maj sistlidet år på eftermiddagen underrättade henne att Olaus Svensson vore utanför stugan och begärde ägg samt bad henne genast kaka? Ett tjog emedan det annars säkerligen komme att gå dem illa före kvällen. Målsägande som ej hade några ägg gick därefter bort till grannen Sven Larsson hvarest hon stannade en stund och när hon återvände hemsåg hon Olaus Svensson stå vid Sven Larssons ladugård. Han följde efter henne och upphann henne på vägen utanför Måns Anderssons ladugård hvarest han under yttrande ”Din tusen djefvul, du har sagt att jag stulit potatis” gaf henne en örfil så att hon föll till marken varefter han sparkade henne två eller tre gånger och när hon kommit upp och gick sin väg kastade han flera stenar efter henne av vilka en träffade träskonhon hade på sig som gick sönder. Målsäganden som när våldet skedde var i långt framskridet havandetillstånd – hon födde barn 17 veckor därefter – blev sjuk av misshandeln så att hon låg till sängs i tre dygn samt hade svår värk i sidan där Olaus Svensson sparkat henne.
Olaus Svensson påstod att han icke på minsta sätt ofredat målsäganden utan endast förebrått henne för det hon utspred rykte att han stulit potater från sin fader.
Härefter anhöll åklagaren om vittnesförhör med drängen Petter Magnus Olsson på Senoren, bonden Sven Larsson och hans hustru Ingrid Sofia Johansdotter samt bondsonen Carl Olof Pettersson och torparehustrun Elin Pettersdotter i Möcklö, jämte bondsonen August Åkesson i Torstäva, vilka alla funnos tillstädes.
Sedan det blivit upplyst att August Åkesson endast vore 12 år gammal hördes han utan ed och berättade att samma afton som Ingrid Maria Pettersdotter försvann, eller måndagen den 17 augusti, hade August Åkesson varit med sin fader Åke Andersson i Carlskrona och träffade på hemvägen omkring kl 5 eller 6 på eftermiddagen Ingrid Maria Pettersdotter i Lyckeby, därvid hon hade en äska i handen, … icke var den under föregående rannsakningstillfälle företedda och nu åter uppvista emedan den Ingrid Maria Pettersdotter innehade vore blå och denna senare grön till färgen. Augst Åkesson samtalade väl något med Ingrid Maria Pettersdotter men kunde ej erinra sig huru hon yttrade eller om hon bad att få åka med hans fader hem. Uppläst och vidkänt.
Då jäv mot de övriga vitnnena ej förelåg blev eden dem aftagen varefter de för mened varnades, hördes särskilt och berättade:
1) Petter Magnus Olsson: Vittnet som förut varit hörd angående mordet å Ingrid Maria Pettersdotter den 11 september och den 3 december sistlidet år vitsordade sina då avgivna berättelser och förklarade sig icke hava något att tillägga än att Olaus Svenssons syster Ingrid Catharina Svensdotter tisdagen den 18 augusti frågat vittnet om vittnet ville hava kläder tvättade samt omtalat att Ingrid Maria Pettersdotter dagen förut då hon gick till Lyckeby varit inne hos Olaus Svenssons föräldrar dervid hon fått i uppdrag att köpa kaffe och såpa varjämte Ingrid Catharina yttrade den förmodan att Ingrid Maria Pettersdotter gått till Rödeby emedan hon ej sedemera kommit tillbaka. Tilläggande vittnet dessutom att Olaus Svensson nästan varje natt efter det Ingrid Maria Pettersdotter försvunnit kommit sent hem och lagt sig jemte vittnet i ladan där han brukade hava sin sovplats och att särskilt den 18 augusti han kom så sent att vittnet redan somnat när han anlände. Förut hade han vanligen brukat lägga sig i skymningen men efter den 17de kom han aldrig hem förrän kl 10 eller 11 om kvällarna. Var han uppehöll sig kände ej vittnet som derom aldrig tillsport honom. Uppläst och vidkänt.
Olaus Svensson påstod att han ej kommit sent hem, som vittnet omtalat men uppgav att han i somras såväl före som efter det Ingrid Maria Pettersdotter kom bort brukade uppehålla sig en stund om aftnarna hos förut hörda pigan Ingrid Maria Olofsdotter.
Olaus Svenssons moder Sissa Olofsdotter upplyste att Ingrid Maria Pettersdotter då hon den 17 augusti gick till Lyckeby icke var inne hos Sissa Olofsdotter utan endast utanför stugan och hon mottog uppdraget att köpa kaffe och såpa.
I avseende på nu åtalade våldet mot Anna Maria Jonasdotter berättade vittnet Petter Magnus Olsson att vittnet uppgivna dagen den 13 maj träffade Olaus Svensson och målsägandens man Anders Andersson vilken senare bad vittnet följa med hem för att äta ägg. När de kommit hem till Anders Andersson stannade vittnet och Olaus Svensson utanför, medan Anders Andersson gick in och fick besked av hustrun att hon ej hade några ägg. Målsäganden gick därefter neråt byn och vittnet skildes från Olaus Svensson, som begav sig hem. Ett par timmar därefter då vittnet kom från sitt arbete mötte vittnet målsäganden vid Måns Anderssons ladugård och talade några ord med henne och när vittnet skildes från henne kom Olaus Svensson häftigt gående efter henne. När han uppkom henne hörde vittnet en smäll liksom av ett slag och när han vände sig om såg vittnet honom sparka målsäganden som därvid stod på vägen men i detsamma sprang sin väg. Uppläst och vidkänt.
2) Sven Larsson: på eftermiddagen uppgivna dagen kom målsäganden hem till vittnet och berättade att Olaus Svensson varit hos henne och begärt ägg, varför hon ej tordes vara hemma av fruktan för Olaus Svensson. Kort efter det hon senare på aftonen gått hem återkom hon gråtande och beklagade sig över att Olaus Svensson överfallit och sparkat henne. Hon var då i långt framskridet havande tillstånd och under det hon stod vid spisen i vittnets stuga svimmade hon och att hon ej vågade gå hem om natten varför vittnet skickade sin piga till hennes bostad för att se om huset. Uppläst och vidkänt.
3) Ingrid Sofia Johansdotter: Lika med sin man förra vittnet Sven Larsson med tillägg att målsäganden under ett par eller tre dagars tid varit så sjuk att hon måste hava främmande biträde att sköta sitt hus. Uppläst och vidkänt.
4) Carl Olof Pettersson: vittnet som tjänade hos vittnet Sven Larsson gjorde lika berättelse med bemälta vittnen. Uppläst och vidkänt.
5) Elin Pettersdotter: Vittnet såg ej själva slagsmålet men dagen därefter då målsäganden kom från Sven Larssons gick hon in till vittnet och bad vittnet följa sig hen, vilket vittnet gjorde. Under ett par eller tre dagars tid var målsägaren så sjuk att hon ej kunde sköta sitt hus, varför vittnet biträdde henne med att mjölka hennes ko och övriga sysslor inomhus. Hon klagade i synnerhet över värk i ena sidan där Olaus Svensson skulle hava sparkat henne. Uppläst och vidkänt.
Olaus Svensson som fortfor att neka det han förövat rått mot Anna Maria Jonasdotter, uppgav härefter att då han en dag efter det att Ingrid Maria Pettersdotter försvunnit men innan liket hittats var inne hos torparen Sven Larssons hustru Christina derom på Olaus Svenssons fråga efter Ingrid Maria Pettersdotter berättade att hon gått bort till Rödeby för att försöka fördriva det foster varmed hon var rådd samt omtalade att Christinas son Lars Svensson yttrat att han skulle slå ihjäl Ingrid Maria Pettersdotter innan hon fyllde hela Intaget med ungar så att ingen kunde komma fram.
Samtliga vittnen jämte gossen August Åkesson begärde ersättning för 1 1/2 mils tingsresa.
Åklagaren anhöll om uppskov för att till hörande inkalla Olaus Svenssons syster Ingrid Catharina Svensdotter, ävensom förut hörda vittnet Ingrid Maria Olofsdotter. Med bifall härtill lät häradsrätten målet anstå till den 12 instundande februari då åklagaren borde vara försedd med all den bevisning varav han ville sig begagna.
Se §5